Pyramidbygge
Tillbaka till första pyramidsidan
Copyright© Anne Svensson/ScarabéDesigns 1998/1999/2000/2001-2006
Man vet att Cheops pyramid var 146 m hög och att det användes 2,3 miljoner stenblock till den där de största väger 15 ton, de andra i genomsnitt 2,5 ton var och totalt för hela pyramiden 5750000000000 ton. Det har spekulerats i möjligheten att egyptierna använde sig av en kran till att få stenen på plats och man har t o m försökt att bygga en kran så som man tror att den kan ha sett ut. Med den kranen kunde 7 man lyfta en sten på 1,6 ton. Sättet att bygga på som de flesta tror är det riktiga, var att med hjälp av stora ramper dra blocken uppför sidorna på pyramiden. Denna teori understöddes av ett fynd i Saqqhara 1952. Det rör sig om en trappstegspyramid som tillhörde kung Sekhemkhet, 2649 - 2643 fKr. Byggnadsverket övergavs när pyramidens andra steg hade nått upp till 7 m höjd. På vardera av pyramidens fyra sidor fann arkeologerna ramper, som nästan täckte hela pyramiden. Ramperna bestod av stenbumlingar som var täckta av ett lager av flata, rått tillhuggna stenblock, som utgjorde ett slags hårt underlag. Ramperna blev förhöjda och förlängda och den största rampen, på vilken det tyngsta materialet blev släpat, var den västliga, närmast stenbrottet. Här var förmodligen enkelriktad uppåtgående trafik. De andra ramperna användes av arbetarna med sina verktyg. Efter denna upptäckt kunde man inte längre tvivla på att Cheopspyramiden och andra pyramider blev byggda på samma sätt.
 Byggdes den med hjälp av ramper? |
 Eller med hjälp av en spiraltrappa? |
 Eller bägge delarna? |
|
Det är förmodligen också det enda sätt på vilket man "snabbt" kan få upp 2,3 miljoner stenblock. Om byggandet har tagit 20 år - som Herodotos säger (det kan högst ha tagit de 23 år som Cheops regerade) innebär det att ett stenblock skulle falla på plats varje 2½ minut. Det är sålunda uppenbart att arbetet måste ha varit planerat ner till minsta detalj. De många tusentals människor som har arbetat har varit indelade i lag med var sin arbetsförman, som har vetat precis vad hans folk skulle göra. Stenhuggarna var strängt upptagna året runt. Täckstenen har seglats från Tura-bergen under översvämmningstiden när skeppen utan besvär kunde komma tätt intill byggplatsen.
Några forskare menar att en gren av Nilen har runnit längs ökenranden, på den tiden pyramiderna byggdes. Är detta riktigt har det ju varit möjligt att transportera sten till byggplatsen hela året. Arbetet med att släpa stenarna upp på pyramiden har säkert företrädesvis försiggått under översvämmningsperioden då det fanns rikligt med arbetskraft eftersom bönderna var avskurna från att sköta sina marker när vattnet stod högt. Det är möjligt att det också har varit flera ramper vid Cheopspyrmiden, men den stora rampen, på vilken man har transporterat de största blocken, måste ha varit på sydsidan eftersom det ser ut som om blocken är hämtade från det stora stenbrott man än i dag kan spåra i detta område.
Vid pyramiderna, templen och gravkamrarna har man hittat en del verktyg som arbetarna har lämnat efter sig. Några har gått sönder och blev därför bortkastade, andra är tappade och resten är lämnade av religiösa orsaker. Det är imponerande vad arbetarna har kunnat göra med så enkla redskap. När stenhuggarna skulle hugga ut kalkstensblocken använde de kopparmejslar som man härdade genom att värma upp i den vassa ändan. Skulle det tillverkas block eller statyer av granit fick de använda en hårdare stenart - dolerrit. En del av stenarna i en sändning blev märkta med ett tecken i röd färg för att ange att de skulle användas på ett bestämt ställe av en bestämt arbetslag. På några av de stenar som användes till Cheopspyramiden står det t ex "Cheops skapar kärlek", "Cheops vita krona är stark" (denna sida upp i den kungliga gravkammaren).
Några forskare menar att en gren av Nilen har runnit längs ökenranden, på den tiden pyramiderna byggdes. Är detta riktigt har det ju varit möjligt att transportera sten till byggplatsen hela året. Arbetet med att släpa stenarna upp på pyramiden har säkert företrädesvis försiggått under översvämmningsperioden då det fanns rikligt med arbetskraft eftersom bönderna var avskurna från att sköta sina marker när vattnet stod högt. Det är möjligt att det också har varit flera ramper vid Cheopspyrmiden, men den stora rampen, på vilken man har transporterat de största blocken, måste ha varit på sydsidan eftersom det ser ut som om blocken är hämtade från det stora stenbrott man än i dag kan spåra i detta område.
Vid pyramiderna, templen och gravkamrarna har man hittat en del verktyg som arbetarna har lämnat efter sig. Några har gått sönder och blev därför bortkastade, andra är tappade och resten är lämnade av religiösa orsaker. Det är imponerande vad arbetarna har kunnat göra med så enkla redskap. När stenhuggarna skulle hugga ut kalkstensblocken använde de kopparmejslar som man härdade genom att värma upp i den vassa ändan. Skulle det tillverkas block eller statyer av granit fick de använda en hårdare stenart - dolerrit. En del av stenarna i en sändning blev märkta med ett tecken i röd färg för att ange att de skulle användas på ett bestämt ställe av en bestämt arbetslag. På några av de stenar som användes till Cheopspyramiden står det t ex "Cheops skapar kärlek", "Cheops vita krona är stark" (denna sida upp i den kungliga gravkammaren).
Pyramidbyggarna var stolta
Arbetarna var fria medborgare, som kallades in att arbeta för farao under en kortare eller längre period varje år. Roteringssystemet garanterade att farao hela tiden hade fräsch arbetskraft till förfogande för sina pyramidbyggen. Alla Egyptens ca 80 pyramider uppfördes på ökenslätten några kilometer från Nilen. Arbetet har varit indelat i många faser, alltifrån att bygga ramper av jord, som de tunga stenarna skulle dras längs, till att göra väggar av fint bearbetat cederträ till gravkamrarna. Farao har säkert då och då besökt byggplatsen för att se hur arbetet med hans gravvård framskred och det har han haft rika tillfällen till, för en pyramid har tagit många år att bygga. T ex tog det ca 25 år att bygga Cheopspyramiden. I den starka solen har det hörts högljudda rop från förmännen och de många tusen arbetarna har stönat av ansträngning, medan svetten har runnit ned längs deras bara solbruna överkroppar och den varma ökensanden har blåst runt öronen. Nere vid Nilstranden har båtarna regelbundet lagt till med upp till 15 ton tunga kalkstenar, som huggits ut ur berget vid Tura på den andra flodstranden. Än idag transporteras kalksten upp längs Nilen i träbåtar med segel och än idag bär egyptierna de mindre kalkstenarna på samma sätt som de gamla egyptierna gjorde. Motivationen för att bära upp de 2,5 ton tunga stenarna har varit på topp - farao var gud och folket var troget sina gudar. Arbetarna var stolta över att bygga en så imponerande gravvård, som de var säkra på att gudarna skulle uppskatta.
En av de mest berömda av alla ämbetsmän var arkitekten, astronomen, bildhuggaren, läkaren, prästen och författaren Imhotep, som tjänade farao Djoser. Han har sedan åren runt 2660 f Kr, när byggandet av den första pyramiden började vid byn Saqqarah (ett par mil söder om Kairo), fått äran för uppfinningen av pyramiden. De 600 arberarskeletten, som man nyligen har hittat runt pyramiderna, berättar emellertid en historia, som ifrågasätter Imhoteps betydelse för uppfinningen av pyramidformen. I gravarna fann arkeologerna nämligen miniatyrpyramider och det har fått dem att ställa upp den alternativa teorin att pyramidformen kanske uppstod bland vanliga egyptier som en vidareutveckling av små fyrkantiga gravhögar. Dessa fynd kan dateras till före farao Djosers tid! Det betyder att pyramiden som byggnadsform inte uppfanns av Imhotep - det var kanske en byggnadstyp med utsprung ur folklig tradition, som när den skulle vara en faraos grav senare fick nästan övernaturliga dimensioner. Upptäckten betyder kanske också att faraos hierarki, som mycket betecknande var pyramidformad, fick inspiration nedifrån - tvärtemot den hittillsvarande uppfattningen att alla idéer kom från faraos lärda ämbetsmän. Det är idag ett stor frågetecken bland arkeologer hur Gamla riket, som skapade pyamiderna, uppstod. Det var världens första nationalstat och den uppstod ur ingenting. Helt plötsligt bara fanns riket där. Endast några hundra år innan farao Djoser ca 2660 f Kr påbörjade byggandet i Saqqarah, var Nildalen befolkad av invånarna i en lång rad små byar eller något större samhällen. Dessa byar hade sin egen hövding och tillbad sina egna gudar. Det kan därför kanske vara svårt att förstå den kraft som fick de små och kanske vitt skilda samhällena att sluta sig samman till en av antikens mest avancerade kulturer, Gamla riket. Det slutliga enandet av antikens Egypten i Gamla riket skedde kanske just via byggandet av farao Djosers pyramid, som inte hade släta sidor likt de senare pyramiderna i Giza.
En av de mest berömda av alla ämbetsmän var arkitekten, astronomen, bildhuggaren, läkaren, prästen och författaren Imhotep, som tjänade farao Djoser. Han har sedan åren runt 2660 f Kr, när byggandet av den första pyramiden började vid byn Saqqarah (ett par mil söder om Kairo), fått äran för uppfinningen av pyramiden. De 600 arberarskeletten, som man nyligen har hittat runt pyramiderna, berättar emellertid en historia, som ifrågasätter Imhoteps betydelse för uppfinningen av pyramidformen. I gravarna fann arkeologerna nämligen miniatyrpyramider och det har fått dem att ställa upp den alternativa teorin att pyramidformen kanske uppstod bland vanliga egyptier som en vidareutveckling av små fyrkantiga gravhögar. Dessa fynd kan dateras till före farao Djosers tid! Det betyder att pyramiden som byggnadsform inte uppfanns av Imhotep - det var kanske en byggnadstyp med utsprung ur folklig tradition, som när den skulle vara en faraos grav senare fick nästan övernaturliga dimensioner. Upptäckten betyder kanske också att faraos hierarki, som mycket betecknande var pyramidformad, fick inspiration nedifrån - tvärtemot den hittillsvarande uppfattningen att alla idéer kom från faraos lärda ämbetsmän. Det är idag ett stor frågetecken bland arkeologer hur Gamla riket, som skapade pyamiderna, uppstod. Det var världens första nationalstat och den uppstod ur ingenting. Helt plötsligt bara fanns riket där. Endast några hundra år innan farao Djoser ca 2660 f Kr påbörjade byggandet i Saqqarah, var Nildalen befolkad av invånarna i en lång rad små byar eller något större samhällen. Dessa byar hade sin egen hövding och tillbad sina egna gudar. Det kan därför kanske vara svårt att förstå den kraft som fick de små och kanske vitt skilda samhällena att sluta sig samman till en av antikens mest avancerade kulturer, Gamla riket. Det slutliga enandet av antikens Egypten i Gamla riket skedde kanske just via byggandet av farao Djosers pyramid, som inte hade släta sidor likt de senare pyramiderna i Giza.
Källa: Illustrerad vetenskap
Internet
Internet
En dataanimerad bild över Gizaplatån
Tillbaka till första pyramidsidan
| [geografi][befolkning][statsskick][sfinxen][faraonerna][pyramiderna] [egyptenresan][kulturliv][info][länkar][skicka e-post] |