copyright

Utdrag från Lagen om Upphovsmannarätten
av Marianne Levin:
"Enligt 1 § 1 st. URL (UpphovsmannaRätts Lagen),
skyddas varje litterärt eller konstnärligt verk,
"oavsett om det är
1. en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
2. datorprogram,
3. musikaliskt eller sceniskt verk,
4. filmverk,
5. fotografiskt verk eller någon annat alster av bildkonst,
6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt".
"Lagtexten åsyftar inte någon litterär eller konstnärlig värdesättning, även en "dålig" produktion är dock en produktion i lagens mening. Det enda som krävs är att det har originalitet och en "konstnärlig ambition och är i syfte att nå en konstnärlig verkan". Med litterär menas beskrivande och därmed omfattas även enkla saker som föredrag, skisser, artiklar osv.
Grundbetingelsen för skydd är originalitet. Originalitet är ett krav på verkets ursprunglighet och individualitet. För upphovsrätt krävs att verket skall vara utfört av upphovsmannen själv, inte vara en efterbildning, och vara ett uttryck för hans personlighet. Om upphovsmannen använder sig av dator vid skapandet innebär det inte att verket skulle anses vara skapat av datorn, inte ens när den arbetar med slumpgenerator. Dator och programvara fyller samma instrumentfunktion som penna och pensel. Det handlar om hjälpmedel. Enligt EG uttalas att originalitetskravet för upphovsrätt innebär ett alster som är resultatet av upphovsmannens eget intellektuella skapande. Varken mer eller mindre.
Enligt 2 § är det upphovsmannen som har ensamrätt till att mångfaldiga verket och göra det tillgängligt för allmänheten. Detta kan göras på tre sätt:
offentligt framförande
spridning av exemplar till allmänheten
och offentlig visning
Man skiljer mellan att göra verk tillgängliga fysiskt och digitalt (på nätet). Verk som görs tillgängliga fysiskt fölorar i viss mån upphovsmannens kontroll i och med framställning av exemplar till ev köpare, även om han har rätt till ersättning vid försäljning eller uthyrning. Det som däremot presenteras på nätet kan inte spridas på samma sätt eftersom det inte framställs i flera exemplar som överlåts på mottagarna. På nätet visas endast upphovsmannens alster. I Europa är det nämligen en vedertagen uppfattning att, rätten att göra ett verk tillgängligt genom spridning eller visning endast avser spridningen av fysiska exemplar av verk.
Därför omfattas, åtminstone för närvarande, inte själva handlingen att överföra ett verk som finns lagrat i digital form så att det görs tillgängligt för tredje man i interaktiv överföring. Internationellt, i WIPO och i EU, har man dock arbetat för att också den interaktiva överföringen skall omfattas av den upphovsrättsliga ensamrätten i en s.k. överföringsrätt ("transmission right").
Enligt 3 § :
Utöver den ekonomiska rätten innefattar upphovsrätten en s.k. ideell eller moralisk rätt ("droit moral"). Den som är upphovsman kan för det första kräva att hans verk inte framträder i ett för hans konstnärliga anseende, objektivt sett, kränkande sammanhang. Han skall inte heller behöva se sitt verk stympat eller ändrat på ett kränkande sätt. För det andra har den som gjort ett verk anspråk på att bli namngiven som upphovsman till sitt verk "i enlighet med god sed". Ensamrätten omfattar också rättigheter till verket i ändrat skick, i översättning eller bearbetning i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Den som översätter eller bearbetar ett verk har visserligen en egen upphovsrätt till verket i denna nya form. Men han kan inte råda över sitt verk på ett sätt som kommer i konflikt med upphovsrätten till ursprungsverket. Bearbetarens upphovsrätt är med andra ord rättsligt avhängig rätten till originalet, t.ex. behöver en översättare upphovsmannens (författarens) tillåtelse för att kunna offentliggöra sin bearbetning (översättning).
Upphovsrätten avser alltid endast en bestämd, konkret form. Man brukar säga att den är ett formskydd, inte ett idéskydd eller ett motivskydd. Man kan måla eller fotografera av samma motiv som en annan och skriva om en och samma händelse som någon annan. Båda har då upphovsrätt till sina verk. Upphovsrätten ger som framkommit endast ett skydd mot efterbildning (copyright) och innefattar ingen prioritetsrätt. Skyddets karaktär innebär att efterbildning i princip skall bevisas. Också undermedveten efterbildning får anses utgöra en lagstridig efterbildning, om resultatet skulle bli så likt att verket upplevs som detsamma. Ett verk som liknar ett annat men kommit till självständigt, eller med en annan förlaga, utgör inte upphovsrättsintrång i det första verket -- om inte förlagan är en efterbildning av det första verket. Man går då efter vilket verk som skapats först. Det senare verket antas då vara en efterbildning och utgör därmed ett intrång på upphovsrätten.

Undantag från upphovsrätt
Bortsett från den begränsning som ligger i att upphovsrätt endast kan hävdas till "litterära och konstnärliga verk" och att skyddet är begränsat i tiden, finns det begränsningar i ensamrätten dels av hänsyn till allmänintresset, dels för att främja konkurrensen. Det är viktigt att upphovsmännen får inkomster av sina verk. Samtidigt får ensamrätten inte ligga till hinder för yttrandefrihet, informationsfrihet m.m.
Upphovsrätten stannar vid hemmets dörr. I privatlivet får verk göras tillgängliga efter eget gottfinnande. Man får likaså framställa exemplar, t.ex. skriva av en dikt. Man får också för privat bruk av ett litterärt verk lämna in det till en kopieringsanstalt. Men undantaget gäller bara för enstaka exemplar för enskilt bruk. De exemplar som framställs för privat bruk får inte användas på andra sätt. De får t.ex. inte spridas utanför den privata kretsen och kopior får inte användas vid offentliga framföranden, t.ex. privatkopierade noter vid en konsert som har karaktär av ett offentligt framförande. Det är aldrig tillåtet att uppföra byggnadsverk eller kopiera datorprogram (i maskinläsbar/digitaliserad form) och inte heller att utan avtal eller lagstöd framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form. Bara den som fått rätt att använda sammanställningen (databasen) kan också göra kopior för sina överenskomna ändamål. Men kopieringsförbudet gäller alltså bara digitala kopior av baser i digital form."